Dagbok 2009

Besöker Ulla och syrran Jazza på landet utanför Uppsala och har lite träningsläger. Man ska inte klaga på värmen men det är då katten att det har varit "iskallt" hela sommaren och nu när vi ska lägga på ett kol och har lite träningsläger då är det så attans varmt att både hundar och mattar inte orkar göra mkt. Nåja, det är bara att upp i ottan och ut och lägga spår om det ska bli något. Sagt och gjort. Lägger ett apellspår med tre apporter + slutapport i ganska snårig terräng. Spåret får ligga ungefär 50 minuter innan vi går ut det. Ulla går efter mig och plockar snitslar och kommer med goda råd. Yashin visar att han vet vad som är på gång. Irrar lite runt när jag kommenderar spår och verkar inte veta vad han ska göra innan han kommer på att fasen spåra var det ju. Då går han som på räls. Detta fenomen har hänt förut och jag kommer på att det inte sker när han får söka spåret, dvs jag släpper honom inte direkt på spåret utan han fångar upp det själv. Nåväl, väl iväg går det bra. Han har ökat tempot på sistone och nu gäller det att hänga med. Första apporten tar han fint fint. Tar upp den och apporterar den. Detta har han nyligen börjat med spontant sedan vi var ute en dag för några veckor sedan och lade spår. Jag hade bestämt mig för att nu var det dags att ta itur med apporterna då han visserligen har visat på dem tidigare men jag ville att han skulle visa dem tydligare och även apportera dem till mig. Jag har dock inte vetat hur jag skulle lära honom detta. Men som vanligt lär han mig hur jag ska lbete mig. Jag lade ett vanligt apellspår i Stångtjärn där vi ofta brukar ta våra långpromenader och där vi ofta lägger spår eller tränar uppletande. Jag tog för ovanlighetens skull med Yashin när jag skulle lägga ut spåret. Stationerade honom vid ett träd och gick ut ett ca 300 m långt spår med sammanlagt tre apporter samt slutapport vilken jag hade glömt så jag tog en trädgren i stället. Efter utlagt spår hämtade jag Yashin och skulle ta en promenix. Längs kraftledningen där jag brukar gå, kände jag plötsligt inte igen mig då de hade rensat "gatan" längs kraftledningen. Även Yashin såg förbryllad ut men vi knatade på och efter ett tag släppte jag honom lös då jag trodde at jag var längre ifrån det utlagda spåret än vad det visade sig att jag var. Yashin tvärvände och drog ner i skogen. Mellan träden skymtade jag snitseln för slutapporten och förbannade mig själv när jag såg Yashins svans försvinna åt det hållet. "Det var det spåret" fräste jag högt för mig själv och stannade. "Ingen nytta med det", mumlade jag när jag såg Yashin bakspåra för att sedan börja bete sig som vid ett uppletande vid snitseln ungefär vid tredje apporten. Innan jag hann fräsa vidare kom han tillbaka, lycklig och med den tredje apporten i munnen. Ilskan förbyttes i förundran. Han apporterade apportpinnanarna. När vi tränat uppletande har vi aldrig använt pinnar utan bara olika leksaker. Nu kom svansviftande med en apportpinne i munnen. Nu gäller det att vara med, tänkte jag. Kan jag ta tillvara på detta? Kanske inte spåret var till spillo ändå? Jag berömde honom glatt och kampade lite om pinnen. Det var ju trots allt jag som sabbat spåret genom att vara ouppmärksam och släppa honom för tidigt. Jag kommenderade honom sen att leta och gick mot slupapporten. Han satte fart. Det slutade med tre uppletade och apporterade apporter samt slutapport. Jag undrade om han skulle ta med sig erfarenheten till nästa spårläggning.
Det gjorde han och spåret första dagen hos Ulla slutade med att jag hade fyra apporter med mig tillbaka ut ur skogen. Kan inte kalla det att han apporterade dem men tog upp dem i munnen.
Dag 2 lade jag ett tufft spår i tropisk värmed, snårigt och svårframkomligt. Kände att deta inte var optimalt men går det så går det, tänkte jag. Yashin tyckte värmen var jobbig och hade helst sluppit detta äventyr men tog sig an uppgiften och gjorde verkligen sitt bästa. Han missade en apport. Lyckades bita matte i handen när den andra skulle levereras men tog sig igenom snårskog, stenrösen med mera vilket man även kan säga var strongt gjort av matte med bara två ben.

Momenten för lydnadsklass 1 sitter och Yashin har gjort tre tävlingar i lydknadsklass 1 och har uppflyttningspoäng. Tränar nu inför första apelltävlingen som går av stapeln i början av september 2009. MH är klart.

Är på semester i djupaste småland så Yashin får pova på även de skogarna (och fästingarna). Lägger spår i en mossbelagd skog. Härligt!. Yashin tar spåret klockrent och visst apporterar han pinnarna! Spåret blev ganska knivigt då jag inte känner terrängen men det fixade han fint. Det blir inte bara träning på spår denna vecka. Även social träning står högt på listan då familjen vi gästar har en jakt golden hanne på fem månader och två små barn, Elias på ett år och Emilio som blir fyra år. Yashin klarade dock detta fin fint. Han verkar inte ha nåt emot att leka "gåstol" för minstingen. Men trött blir han och när Matte går på toa går han gärna med. När dörren stängts sjunker han ihop och sover innan landat på golvet...nyttigt. Även matte får träning .

Apellspår med 3 apporter...gick fin fint i Koppslahyttanskogarna..

En kvällstur i skogen blir det. Tanken var att lägga spår och vara duktiga men efter en intensiv vecka på jobbet blev det ingen ork över att planera det hela. Börjar känna mig lite stressad då vi har anmält oss till vår första apelltävling och vips känns det som om varken hund eller jag kan någonting och man vill göra göra alla moment i tä'vlingsgrenen varenda dag. Så apportbocken följer med ut i skogen. Har köpt en ny apportbock i plast så får vi se om det hindra honom från att tugga på den. Känner mig lite osäker när det gäller apporteringen.
Nåväl, väl ute i skogen får sinnet ro och Yashins vilja att arbeta och leka smittar av sig. Vi lägger en sökruta och gömmer leksaken och den nya apportbocken. Rutan blir ganska stor och Yashin får jobba en stund, vi har vallat av den bra. Det är härligt att se han arbetsvilja...han jobbar och jobbar och ger sig inte och till slut är sakerna avlämnade. Efter en och en halv timme i skogen är vi nöjda och åker hem till en lugn fredagskväll.